Avlyssning bakom lås: Kumla, rättspsyk i Växjö och rummet som inte får finnas

JO utreder misstänkt olovlig avlyssning och tjänstefel på Kumla. I Växjö sparkades två anställda efter dolda kameror på rättspsyk. Granskningen håller isär utredning och belagd tillsyn – och visar varför integritetsskyddet är som skörast just när staten redan håller nyckeln.

Sammanfattning: Den 20 augusti 2026 kunde Dagens Nyheter rapportera att Justitieombudsmannen inlett förundersökning om olovlig avlyssning, alternativt tjänstefel, på högsäkerhetsanstalten Kumla. Personal har förhörts. Det är inte en fällande dom. Det är ovanligt: JO agerar som särskild åklagare. Samma anstalt har redan 2024 fått allvarlig JO-kritik för att ha avlyssnat både ett advokatsamtal och ett samtal med JO själv. Parallellt har Region Kronoberg sagt upp två anställda vid rättspsykiatriska regionkliniken i Växjö efter dolda kameror och mikrofoner i besöksrum 2015–2022. Där filmades, enligt DN:s källor, patienter som hade sex och som träffade sina advokater. Integritetsproblemet är detsamma i båda spåren: när staten redan låst dörren blir det rum som lagen kallar förtroligt – advokaten, tillsynen, kroppen – det sista som kan pröva makten. Om det rummet också avlyssnas finns ingen utsida kvar.

Frihetsberövade har inte mindre integritet för att de sitter inne. De har mindre möjlighet att värja sig. Det är skillnaden som den här granskningen tar på allvar. En kamera på en gata kan man gå förbi. En mikrofon i ett besöksrum på Kumla eller rättspsyk kan man inte lämna.

Kumla 2026: JO som åklagare

DN:s publicering den 20 augusti 2026 är kort i det öppna. En förundersökning om olovlig avlyssning och tjänstefel pågår. De misstänkta brotten ska ha skett på Kumla. Personal har förhörts. Nerikes Allehanda återger samma kärna.

Det ovanliga är vem som utreder. JO:s rättssakkunniga Reb Kerstinsdotter har bekräftat att justitieombudsman Katarina Påhlsson beslutat att inleda förundersökning om olovlig avlyssning, alternativt tjänstefel, vid en anstalt. Hon lämnar inga ytterligare detaljer med hänvisning till förundersökningssekretess. Åklagare Per Nichols vid Särskilda åklagarkammaren har bekräftat att det rör anstalten Kumla. Han genomför åklagaråtgärder tillsammans med Polisens avdelning för särskilda utredningar. Ärendet är tidigt. Det är inte offentligt om en eller flera personer är misstänkta. Ingen är frihetsberövad.

Att JO leder förundersökningen är inte ett journalistiskt grepp. Det följer av 21 § lagen (2023:499) med instruktion för Riksdagens ombudsmän. En ombudsman får som särskild åklagare väcka åtal mot en befattningshavare som i tjänsten begått brott. När JO inleder förundersökning gäller samma regler som för allmän åklagare. Det är ett verktyg som används sällan. När det används säger det något om vem som misstänks: inte en intagen, utan den som sitter på nycklarna.

Vad som avlyssnats 2026 är alltså inte belagt i det öppna. Det som däremot är belagt är att samma anstalt redan prövats för just avlyssning – och underkänts.

Kumla 2024: advokaten och JO själv

Den 17 april 2024 riktade Påhlsson allvarlig kritik mot Kriminalvården, anstalten Kumla, i beslut dnr 11-2023. En intagen medverkade i en rättegång via videolänk från anstalten. Advokaten satt i domstolen. Under en paus talade den intagne i telefon med försvararen. Personalen satt kvar i videolänksrummet och hörde samtalet.

JO:s slutsats är kategorisk. 7 kap. 5 § andra stycket fängelselagen lämnar inget utrymme för någon form av avlyssning av elektronisk kommunikation mellan en intagen och en advokat som biträder i en rättslig angelägenhet. Ett medgivande från den intagne ändrar inte förbudet. Anstalten hade använt ett rum där intagna inte fick lämnas ensamma. I praktiken, skriver JO, innebar ordningen antingen att enskilda överläggningar nekades eller att avlyssningsförbudet överträddes. ”Det är anmärkningsvärt.” Anstalten har ansvar att ordna lokaler så att lagen kan hållas. Inte tvärtom.

Tidigare samma vinter, i ett beslut som Altinget och Publikt återgav i februari 2024, kritiserade Påhlsson Kumla för att ha avlyssnat ett samtal mellan en intagen och JO:s egen handläggare. Den intagne hade JO-anmält anstalten. JO ville tala med honom. Anstalten nekade först, tillät sedan samtalet – och lyssnade. JO:s formulering är den som bär hela tillsynslogiken: det är otänkbart att den myndighet som står under granskning själv kontrollerar samtal om sina tillkortakommanden. Utrymmet att avlyssna sådana samtal är ”i princip obefintligt”. Att det ändå skedde var ”helt oacceptabelt”.

Två rum, samma anstalt, samma år: försvararen och tillsynen. Båda ska vara stängda. Båda öppnades av personal som redan hade tillträde. 2026 års förundersökning är en annan sak än 2024 års tillsyn. Den som läser dem som osammanhängande episoder missar poängen. När JO nu själv leder en brottsutredning om avlyssning på Kumla sker det mot en dokumenterad bakgrund: anstalten har redan visat att den kan höra det som lagen säger att den inte får höra.

Rättspsyk i Växjö: sju år, dolda kameror, två uppsägningar

Rättspsykiatriska regionkliniken i Växjö är en högsäkerhetsanläggning med patienter från hela landet: personer som domstol överlämnat till rättspsykiatrisk vård, och patienter från Kriminalvården. Elva slutenvårdsavdelningar, omkring 120 vårdplatser, cirka 500 anställda, enligt Region Kronobergs uppgifter återgivna av SVT.

I oktober 2025 stängde regionen av två anställda och tillsatte en extern utredning. När den var klar polisanmäldes de båda. Regiondirektör Andreas Liljenrud sade i ett pressmeddelande, återgivet av Dagens Medicin den 2 december 2025, att utredarna starkt rekommenderade att rapporten lämnades till polisen eftersom innehållet pekade på oegentligheter som kan vara olagliga.

Den 13 december 2025 avslöjade DN, återgivet av SVT, vad utredningen och källorna sade om själva övervakningen. Hemliga kameror och mikrofoner i besöksrummen ska ha spelat in dygnet runt mellan 2015 och 2022. Patienter filmades när de hade sex med sina partners. Samtal med försvarsadvokater har sannolikt spelats in. En uppgiftslämnare kallade det ”ett totalt haveri och brott mot flera olika lagar”. De två avstängda pekades ut som ansvariga. De förnekade fel. Förundersökning inleddes om bland annat olovlig avlyssning, tjänstefel och trolöshet mot huvudman. SVT rapporterade också om inköp och upphandlingar på olämpliga, och eventuellt olagliga, sätt.

Visselblåsaren kom inifrån. Regiondirektören sade till SVT den 15 december att han blev förvånad av DN:s publicering: utredningen som regionen lämnat till polisen gav enligt honom inga exempel på vad som ska ha övervakats. Syftet med kamerorna hade han ”ingen teori kring”. Det är en viktig mening. En högsäkerhetsklinik kan ha lagliga kameror i korridorer. Den kan inte, utan särskilt lagstöd och information, ha dolda mikrofoner i det rum där patienten ska kunna tala med sin advokat eller vara naken med en partner. Om ledningen inte vet syftet efter sju år är det inte ett tekniskt missförstånd. Det är ett styrningsmisslyckande.

I januari 2026 visade DN, återgivet av SVT, att verksamhetschefen Tina Fogelklou mejlat om kamerorna redan sommaren 2022: det hade uppdagats att det fanns kameror i besöksrummen som ständigt spelade in. Hon hade tidigare sagt att hon fick kännedom först 2025. Till DN sade hon att hon mejlade, att hon var ”arg som en bålgeting”, men att hon inte förstod vad utrustningen användes till och inte kände till dolda mikrofoner. Förklaringen till att det kunde pågå i sju år var, enligt henne, för mycket tillit till de senare polisanmälda medarbetarna.

Den 10 februari 2026 lämnade Fogelklou uppdraget. SVT tog del av överenskommelsen: omedelbart arbetsbefriad, 109 200 kronor i månaden i ett år, med rätt att ta annat arbete. Hälso- och sjukvårdsdirektör Ewa Ekman hänvisade till brister i säkerhetsarbetet och behov av nytt ledarskap. En extern rapport, enligt SVT via Smålandsposten, beskrev en ”skadlig subkultur” med avsaknad av ledning.

Den 4 mars 2026 bekräftade regionen för SVT att de två tidigare avstängda får sparken. P4 Kronoberg var först. Varsel hade lagts i december. Överläggningar var klara. Uppsägningsbesked hade överlämnats. Polisutredningen pågick parallellt. Uppsägning är inte skuld i brottmålet. Den är arbetsgivarens slutsats att anställningen inte kan fortgå.

Integritetsproblemet: tre rum som lagen stänger

Regeringsformen 2 kap. 6 § skyddar var och en gentemot det allmänna mot bland annat hemlig avlyssning eller upptagning av telefonsamtal eller annat förtroligt meddelande. Samma paragraf skyddar mot betydande intrång i den personliga integriteten, om det sker utan samtycke och innebär övervakning eller kartläggning av den enskildes personliga förhållanden. Skyddet kan begränsas bara genom lag, för godtagbara ändamål, och inte mer än nödvändigt.

I anstalt och rättspsyk är begränsningarna redan stora. Kroppen visiteras. Posten kan granskas. Telefonen kan avlyssnas – men inte hur som helst. Fängelselagen tillåter avlyssning av elektronisk kommunikation om det är nödvändigt av säkerhetsskäl, och bara om parterna informerats i förväg. Advokaten är undantaget. Besök av advokat som biträder i en rättslig angelägenhet får kontrolleras bara om advokaten eller den intagne begär det. Det är inte en förmån. Det är förutsättningen för ett effektivt försvar, som JO påminde om när Kriminalvården ville utöka videolänksförhandlingar för att spara resurser.

Håll isär tre straffbud och en tillsynsväg.

Kamerabevakningslagen (2018:1200) och dataskyddsförordningen kräver att bevakning av personer är laglig, proportionerlig och i regel känd för den som filmas. Dold, dygnet-runt-inspelning i ett besöksrum utan information är inte ”säkerhet” i lagens mening. Det är kartläggning av det mest privata: kroppen, sexualiteten, försvarshemligheten.

Här blir integritetsproblemet skarpt. Den som sitter på Kumla eller vårdas på rättspsyk har redan förlorat rörelsefriheten. Kvar finns tre saker lagen ändå skyddar: samtalet med den som ska föra ens talan, samtalet med den som ska granska anstalten, och den kroppsliga sfären i det rum som inte är avdelningens. Tar staten även dem, utan lagstöd och utan att den enskilde vet, återstår bara den officiella versionen. Då är övervakningen inte ett komplement till säkerheten. Den är ett sätt att göra säkerheten oprövbar.

Advokatsamfundets generalsekreterare Mia Edwall Insulander sade till DN och SVT i december 2025 att avlyssnade advokatsamtal på rättspsyk är troligtvis olagliga och ”väldigt allvarliga”. Om inspelningarna skett kan de ha påverkat rättegångar och domar, så att mål eventuellt måste tas om. ”Då är det en rättsskandal.” Det är inte en fällande dom. Det är den rättsliga konsekvensen om uppgifterna stämmer: förtroligheten är inte en etikett. Den är en processförutsättning.

Två institutioner, samma mekanism

Kumla är Kriminalvården. Växjö är Region Kronobergs rättspsykiatri. Olika huvudmän, olika lagar, olika utredare. 2026 är JO åklagare på fängelset. På kliniken är det allmän åklagare och polis, plus arbetsrätt. Det vore fel att slå ihop dem till ett enda ”avslöjande”. Det vore lika fel att behandla dem som slump.

Mekanismen är densamma. Hög säkerhetsklass. Personal med tillträde till rum som den intagne inte kan lämna. Teknik som kan lämnas på. En kultur där kontroll läses som omsorg eller säkerhet. En ledning som antingen inte ser, inte vill se, eller ser för sent. En visselblåsare eller en JO-anmälan som måste bära hela bevisbördan, eftersom den övervakade inte kan filma vakten tillbaka.

På Kumla 2024 räckte det att personalen satt kvar i rummet. På rättspsyk räckte det, enligt källorna, med utrustning som spelade in när ingen skulle se. Skillnaden i teknik är inte skillnaden i princip. Principen är att förtrolighet som beror på personalens goda vilja inte är förtrolighet. Den är ett privilegium som kan stängas av.

Därför hör fallen ihop med Motverkets övriga spår om övervakning: kamerabevakning, integritet mot myndigheter, visselblåsarlagen och JO-anmälan. Den som sitter inne kan sällan bygga den tidslinje som en person på gatan kan. Just därför måste tillsynen vara hårdare, inte mjukare, bakom lås.

Vad läsaren ska göra med det här

Vanliga frågor

Får Kriminalvården avlyssna intagnas telefonsamtal?
Ja, i vissa fall, om det är nödvändigt av säkerhetsskäl och parterna informerats. Nej, när samtalet är med en advokat som biträder i en rättslig angelägenhet. JO har också sagt att utrymmet att avlyssna samtal med JO i praktiken är obefintligt.

Är JO:s förundersökning på Kumla samma sak som 2024 års kritik?
Nej. 2024 är tillsynsbeslut om belagda händelser. 2026 är en brottsutredning under sekretess. De visar samma institution och samma rättsliga tema, inte samma gärning.

Har någon dömts för rättspsykövervakningen i Växjö?
Inte i det underlag den här texten bygger på. Två anställda är polisanmälda och uppsagda. Verksamhetschefen lämnade med avgångsvederlag. Skuldfrågan i brottmålet är öppen.

Varför är sex och advokatsamtal samma integritetsfråga?
Därför att båda är rum lagen stänger just för att den enskilde ska kunna vara oövervakad. Sexualiteten är kroppen. Advokaten är försvaret. Tar staten båda utan lagstöd återstår bara anstaltens blick.

Källor