Ansiktsigenkänning i realtid: lagen från 1 juli och bilderna som redan testats

Lagen (2026:806) och förordning (2026:815) gäller från 1 juli 2026. Polisen testade systemet i juni med material från den nationella kameraplattformen. Granskningen håller isär lagens trösklar, testdata på oskyldiga och det som inte är Palantir.

Sammanfattning: Den 1 juli 2026 trädde lagen (2026:806) om AI-system för ansiktsigenkänning i realtid för brottsbekämpande ändamål i kraft, kompletterad av förordning (2026:815). Polismyndigheten och Säkerhetspolisen får använda tekniken om det är absolut nödvändigt för att lokalisera eller identifiera en viss person i särskilt uppräknade situationer, och bara om skälen uppväger intrånget. Åklagare ger tillstånd när syftet är att förebygga, förhindra, upptäcka eller verkställa. Rätten ger tillstånd när syftet är att utreda eller lagföra. Vid fara i dröjsmål får användningen börja, men ansökan ska göras senast inom 24 timmar. Varje användning ska anmälas till IMY. Den 29 juni 2026, två dagar före ikraftträdandet, skrev polisen att systemet testas med filmmaterial från den nationella kameraplattformen. Det betyder bilder av enskilda som filmats i allmän kamerabevakning. Polisen säger att systemet är slutet och att uppgifterna raderas efter testet. Det är myndighetens påstående. Det är inte detsamma som att ansiktena aldrig behandlades.

Kamerareformen den 1 april 2025 gjorde det lättare att sätta upp kameror. Realtids-AI är nästa led: inte bara att filma, utan att matcha ansikten mot referensbilder medan flödet pågår. Motverkets artiklar om kameraövervakning och Palantir är andra lager. Den här texten gäller lagen, testet och det som går att begära ut.

Vad lagen faktiskt tillåter

EU:s AI-förordning (2024/1689) gör biometrisk fjärridentifiering i realtid på allmän plats i princip otillåten för brottsbekämpning. Medlemsstaterna får öppna undantag. Sverige har gjort det i lagen (2026:806). IMY är marknadskontrollmyndighet från den 1 juli 2026: ta emot anmälningar, kontrollera att användningen följer besluten, rapportera årligen till kommissionen.

4 § räknar upp när tekniken får användas, och bara för att lokalisera eller identifiera en viss person. De fem fallen är snäva: den som misstänks vara utsatt för människorov, människohandel eller viss människoexploatering; den som är försvunnen och misstänks vara utsatt för brott; överhängande risk att personen ska begå ett allvarligt brott mot liv eller fysisk säkerhet; den som skäligen kan misstänkas för ett brott i AI-förordningens bilaga II med fängelse i fyra år eller mer i skalan, för att utreda eller lagföra; eller den som dömts för ett sådant brott, för att verkställa påföljden. 5 § lägger till proportionalitet: skälen ska uppväga intrånget för den som åtgärden riktas mot eller för något annat motstående intresse.

Tillståndet är tudelat. 6 §: åklagare när syftet är förebyggande, förhindrande, upptäckt eller verkställighet. 7 §: rätten på åklagares ansökan när syftet är utredning eller lagföring. 10 § tvingar beslutet att namnge personen, syftet, tiden, området och skälen. Tiden får inte vara längre än absolut nödvändigt och inte överstiga en månad. Området får inte vara större än absolut nödvändigt. 13–16 §§ är nödventilen: fara i dröjsmål, dokumenterade skäl, ansökan inom 24 timmar, radering om tillstånd vägras eller skäl saknats. 17 § ger den som identifierats eller lokaliserats i en brottsutredning rätt till underrättelse, med sekretessundantag som kan skjuta upp beskedet i upp till ett år och sex månader.

Det är en tvångsmedelsliknande ordning, inte en generell spaningsbefogenhet. Formuleringen «polisen får använda ansiktsigenkänning från den 1 juli» är därför för grov. Polisen får använda den i de uppräknade fallen, efter tillstånd eller i nöd med efterkontroll, och ska anmäla till IMY. Resten av gatan ska inte matchas. Det är lagtextens avsikt. Om den håller avgörs av hur ofta 24-timmarsventilen används och vad testdatan redan har lärt systemet.

Testet i juni: andras ansikten som underlag

Polisens nyhet den 29 juni 2026 är kort och tydlig. Lagen träder i kraft den 1 juli. För att ta fram tillförlitliga system måste de testas. I testerna används filmmaterial från den nationella kameraplattformen. «Detta innebär att bildmaterial av enskilda som filmats genom den allmänna kamerabevakningen, kommer att användas som underlag för att testa tekniken.» Behandlingen av personuppgifter motiveras med framtida brottsbekämpning: hitta gärningspersoner vid mycket grova brott eller förebygga terror. Systemet är slutet, kopplas inte till internet, och «efter att testverksamheten avslutats kommer samtliga uppgifter att raderas».

Tre saker ska hållas isär. För det första: testet är inte ett tillstånd enligt 6 eller 7 §. Det är utveckling av ett system som lagen sedan ska styra. För det andra: de filmade är inte de fem kategorierna i 4 §. De är personer som råkade passera en kamera som polisen redan har rätt att använda efter kamerareformen. För det tredje: radering efter avslutad testverksamhet är ett löfte om gallring, inte ett bevis för att inga kopior, vektorer eller träningsresultat lever kvar. Motverkets artikel om olovlig registerslagning handlar om ett annat slags sekundäranvändning. Principen är densamma. Ett lagligt original – kamerabilden – blir en ny behandling när den används för att bygga AI.

Kedjan är politisk och teknisk på samma gång. Den 1 april 2025 ändrades kamerareglerna så att fler kameror kunde sättas upp med lägre tröskel. Den nationella plattformen samlar flöden. I juni 2026 blir samma flöden testdata. Den 1 juli 2026 får samma myndighet tillstånd att matcha ansikten i realtid mot referensbilder. Inget av stegen är hemligt. Det som saknas i polisens nyhet är volym: hur många timmar, hur många ansikten, vilka referensregister som testas emot, vem som godkänt behandlingen, och om IMY fått en anmälan redan om testet. De frågorna går att ställa. Svaren sitter i diariet, inte i pressrubriken.

Tre trösklar: kamera, test, realtid

Håll isär tre trösklar.

Kamerabevakning. Att filma en plats. Reglerna skärptes till polisens fördel 2025. En kamera är inte ansiktsigenkänning. Den skapar däremot det material som senare kan matchas. Se vad som gäller för kameror.
Test och referensbilder. Att använda redan filmade oskyldiga för att bygga och kalibrera systemet. Polisen kallar det slutet och tillfälligt. Det är ändå personuppgiftsbehandling för brottsbekämpande ändamål, enligt myndighetens egen text. Här prövas integriteten innan någon är «en viss person» i 4 §.
Realtidsanvändning enligt 2026:806. Att matcha ett liveflöde mot en utpekad person efter tillstånd eller nöd. Proportionalitet, tidsgräns, områdesgräns, IMY-anmälan och underrättelse. Det är inte Palantir-analys av många register, och det är inte slumpmässig scanning av en folkmassa utan måltavla.

Palantir och Acus, som Motverket granskat separat, är verktyg för att slå ihop och analysera uppgifter. Ansiktsigenkänning i realtid är ett annat ingrepp: kroppen som söknyckel i det offentliga rummet. De kan användas i samma myndighet. De ska inte beskrivas som samma system. Den som blandar ihop dem gör antingen hotet större än lagen eller kontrollen svagare än den är. Båda felen gynnar den som inte vill visa handlingarna.

Vad läsaren ska göra med det här

Begär ut tillståndsbeslut, IMY-anmälningar, konsekvensbedömningen enligt AI-förordningen artikel 27, och underlaget för testverksamheten på kameraplattformen. Se guiden om handlingar.
Fråga vilken tröskel som avses när någon säger att «polisen använder AI-ansikten»: test, tillstånd eller 24-timmarsnöd.
Om du identifierats i en utredning: 17 § ger rätt till underrättelse, med sekretessundantag. Notera datum. JO prövar handläggning, IMY prövar personuppgifter och marknadskontroll.
Läs kameraregeln och Palantir-artikeln som angränsande lager, inte som samma fakta. Registerslagning är ett tredje.

Vanliga frågor

Får polisen skanna alla i en folkmassa från den 1 juli 2026?
Inte enligt lagtexten. Användningen ska vara absolut nödvändig för att lokalisera eller identifiera en viss person i de uppräknade fallen, inom ett avgränsat område och en begränsad tid.

Vem ger tillstånd?
Åklagare när syftet är att förebygga, förhindra, upptäcka eller verkställa. Domstol när syftet är att utreda eller lagföra. Vid fara i dröjsmål får polisen börja och måste söka tillstånd inom 24 timmar.

Vad gör IMY?
Tar emot anmälningar om användning, utövar marknadskontroll enligt AI-förordningen och rapporterar till EU-kommissionen. IMY är inte den som ger operativa tillstånd.

Är testet i juni samma sak som realtidsanvändning?
Nej. Polisen använde arkivmaterial från kameraplattformen för att bygga tillförlitlighet. Det är en annan behandling än ett tillstånd att matcha ett liveflöde mot en namngiven person.

Är detta Palantir?
Nej. Palantir är ett analys- och integrationssystem. Lagen (2026:806) gäller biometrisk fjärridentifiering i realtid på allmän plats.