Underkänd i säkerhetsprövning – och ändå kvar i systemen

DN rapporterar att en tjänsteman nära statsministerns säkerhetsrådgivare underkändes i säkerhetsprövningen men behöll passerkort, hemliga it-system och tillträde till Rosenbad. Granskningen ställer det mot säkerhetsskyddslagen: prövning, tillgång och anställning är tre olika saker.

Sammanfattning: Den 14 oktober 2026 rapporterade Dagens Nyheter att en tjänsteman på statsrådsberedningen, med uppdrag nära statsministerns nationella säkerhetsrådgivare, underkändes i sin säkerhetsprövning. Personen kunde enligt DN ändå komma åt säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter, använda hemliga it-system och röra sig i statsministerns korridor på Rosenbad. DN skriver att problemen uppstod under våren 2026 och att beskedet om att prövningen inte längre var godkänd kom i mitten av juli. Personen fick gå på semester i väntan på en permanent lösning, men behöll passerkortet och var flera gånger inne i lokalerna. Regeringskansliet vill inte kommentera. Det som lagen kräver är inte en kommentar. Säkerhetsskyddslagen (2018:585) säger att den som ska delta i säkerhetskänslig verksamhet ska vara prövad innan deltagandet börjar, att prövningen ska följas upp, och att bedömningen ska omprövas när det finns anledning. En person som inte längre kan antas vara lojal och pålitlig ska inte delta. Lagen sätter ingen klocka för när kort och behörigheter ska stängas. DN:s uppgifter beskriver just det glappet.

Vad den här granskningen inte påstår. DN:s artikel är journalistik, inte en tillsynsrapport eller en dom. Personen är inte namngiven här och är inte dömd för något brott. Ett underkänt beslut i en säkerhetsprövning är inte ett bevis för illojalitet; det är arbetsgivarens bedömning att personen inte längre kan antas vara lojal och pålitlig. Omni återger att den tidigare godkända prövningen drogs tillbaka i mars, medan DN daterar beskedet till mitten av juli. De öppna uppgifterna är alltså inte samstämmiga om datumet. Det båda återger är att tillgången fanns kvar efter att personen inte längre var godkänd. Personen hittades senare avliden. DN uppger att det rörde sig om självmord och att ett brev lämnats till tidningens journalister. Den här texten går inte in på det. Den gäller tillgången. Regeringskansliets vägran att kommentera är inte detsamma som ett medgivande.

Vad DN faktiskt rapporterar

Tjänstemannen arbetade på statsrådsberedningen, i en verksamhet nära statsministerns nationella säkerhetsrådgivare. Det är en av de platser där säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter och tillträde till statsministerns korridor hör till arbetet. DN skriver att personen i mitten av juli fick besked om att hen inte längre var godkänd, och därmed inte längre ansågs lämplig att delta i den säkerhetskänsliga verksamheten. Följden blev semester i väntan på en permanent lösning. Passerkort, teknisk utrustning och tillgång till Regeringskansliets säkerhetskänsliga it-system blev kvar. Personen var enligt DN flera gånger inne på Regeringskansliet efter beskedet.

I ett efterlämnat brev till DN:s journalister skriver personen, enligt tidningen: ”Jag har gjort mitt och informerat.” Brevet riktar kritik mot Regeringskansliets säkerhetsorganisation och mot att bedömningen var fel, samtidigt som tillgången fanns kvar. DN hade enligt Omnis återgivning inte varit i kontakt med tjänstemannen tidigare. Efter dödsfallet gjordes en anmälan till Arbetsmiljöverket, enligt DN mot bakgrund av att Regeringskansliet bedömde att förhållandena kring säkerhetsprövningen kunde ha betydelse för det inträffade. Myndigheten vill inte kommentera ärendet.

Vad lagen kräver – och vad den inte klockar

3 kap. 1 § säkerhetsskyddslagen: den som genom en anställning eller på annat sätt ska delta i säkerhetskänslig verksamhet ska säkerhetsprövas. Statsråd och riksdagsledamöter är undantagna. En tjänsteman på statsrådsberedningen är det inte. 2 § anger syftet: klarlägga om personen kan antas vara lojal mot de intressen lagen skyddar och i övrigt pålitlig från säkerhetssynpunkt, och beakta omständigheter som kan antas innebära sårbarheter. 3 §: prövningen ska göras innan deltagandet börjar och följas upp under den tid deltagandet pågår. 4 §: bedömningen görs av den som beslutar om anställningen eller deltagandet, och en tidigare bedömning ska omprövas om det finns anledning.

Säkerhetspolisen beskriver samma ordning. Registerkontrollen är en del av underlaget i säkerhetsklass 1–3. Det är inte Säkerhetspolisen som godkänner personen. Det är verksamhetsutövaren, här Regeringskansliet, som gör den slutliga bedömningen. Säkerhetspolisen skriver också att alla moment ska vara slutförda och godkända innan personen börjar delta. Det säger något om startpunkten. Det säger mindre om avslutningen: hur snabbt ett passerkort, en behörighet och ett it-konto ska dö när bedömningen vänder.

Arbetsdomstolen har prövat följden för anställningen, inte för kortet. I AD 2021 nr 63 sades en anställd upp efter en förnyad prövning som arbetsgivaren själv hade gjort. Domstolen ogiltigförklarade uppsägningen eftersom arbetsgivaren inte visat att personen faktiskt inte längre uppfyllde kraven. Samtidigt är slutsatsen i målet tydlig på en annan punkt: den som inte längre kan antas vara lojal och pålitlig får inte delta i den säkerhetskänsliga verksamheten. Uppsägning och omplacering är en arbetsrättslig fråga. Avstängd behörighet är en säkerhetsskyddsfråga. De kan peka åt olika håll samma vecka.

Tre trösklar: prövning, tillgång, anställning

Håll isär tre trösklar.

Säkerhetsprövningen. En löpande bedömning av lojalitet, pålitlighet och sårbarhet. Den är inte en brottmålsdom och inte ett disciplinbeslut. Ett underkännande betyder att personen inte längre ska delta i den säkerhetskänsliga delen av arbetet.
Tillgången. Passerkort, it-konto, utrustning, säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter. Det är deltagandet i praktiken. Lagen kräver att prövningen finns innan deltagandet och att den följs upp. Den anger inte inom hur många timmar ett kort ska dö. DN:s uppgifter är att kortet och systemen levde kvar efter beskedet i juli, och att personen använde dem.
Anställningen. LAS och AD 2021 nr 63. En underkänd prövning kan vara sakliga skäl för uppsägning om det inte finns annat arbete, men när arbetsgivaren själv gjort bedömningen måste de faktiska omständigheterna kunna visas. Semester ”i väntan på en permanent lösning” är ett anställningsbeslut. Det är inte ett beslut om att stänga behörigheten.

Glappet uppstår när tröskel två väntar på tröskel tre. Personen är inte längre godkänd, men sitter kvar i systemen tills personalfrågan är löst. Under den tiden är säkerhetsskyddet ett personalärende. Lagen är skriven tvärtom: deltagandet ska följa prövningen, inte kalendern för en omplacering.

Vad läsaren ska göra med det här

Läs 3 kap. 1–4 §§, inte bara DN:s ingress. Frågan är om deltagandet upphörde när bedömningen vände.
Begär ut Regeringskansliets styrande dokument för avslut av behörighet vid omprövad säkerhetsprövning: rutin, tidsgräns, vem som stänger kort och konto. Säkerhetsprövningen i det enskilda fallet är sekretessbelagd. Rutinen behöver inte vara det. Se guiden om att begära handlingar.
Notera anmälan till Arbetsmiljöverket som ett eget spår. Den prövar arbetsmiljön, inte om hemliga uppgifter har läckt.
Blanda inte ihop det här med visselblåsning. Brevet till DN är personens egen kritik efter ett underkännande, inte en lagskyddad rapportering om missförhållanden. Den ordningen beskrivs i granskningen av visselblåsarlagen.

Vanliga frågor

Är en underkänd säkerhetsprövning detsamma som att personen läckt något?
Nej. Prövningen bedömer om personen kan antas vara lojal och pålitlig, och om det finns sårbarheter. DN redovisar inte att uppgifter har lämnats vidare.

Vem beslutar om underkännandet?
Den som beslutar om deltagandet i verksamheten. För en anställd på Regeringskansliet är det Regeringskansliet, inte Säkerhetspolisen. Säkerhetspolisen gör registerkontroll när befattningen ligger i säkerhetsklass.

Måste passerkortet stängas samma dag?
Lagen säger att den som inte uppfyller kraven inte ska delta, och att prövningen ska följas upp. Den anger ingen tidsfrist i timmar. Avsaknaden av en klocka är en del av problemet när tillgången enligt DN fanns kvar.

Kan personen sägas upp?
Det är en separat fråga. AD 2021 nr 63 visar att en förnyad prövning som arbetsgivaren själv gjort inte automatiskt är sakliga skäl, om arbetsgivaren inte visar de omständigheter bedömningen vilar på. Uppsägningen löser inte frågan om kortet redan borde ha varit dött.

Varför kommenterar inte Regeringskansliet?
Enskilda säkerhetsprövningar omfattas av sekretess. Det hindrar inte myndigheten från att redovisa vilken rutin som gäller när en prövning underkänns. Den frågan är inte besvarad.