Anmälningsplikt mot korruption: förslaget som inte fångar jäv – och kan bli en omröstning

Kommuner och regioner föreslås bli skyldiga att anmäla anställda som skäligen misstänks för brott i tjänsten. Remiss senast 10 oktober 2026, föreslaget ikraftträdande 1 juli 2027. Granskningen ställer promemorian mot LOA 22 §, polisens 14 av 39 och tre belagda fall.

Sammanfattning: Den 10 juni 2026 remitterade regeringen promemorian Fi2026/01426. Förslaget är att 22 § lagen (1994:260) om offentlig anställning ska gälla även arbetstagare hos kommuner, regioner och kommunalförbund. Det betyder skyldighet att till åtal anmäla den som är skäligen misstänkt för vissa brott i anställningen: tagande av muta, grovt tagande av muta, tjänstefel, grovt tjänstefel, brott mot tystnadsplikt, grovt brott mot tystnadsplikt – eller annat brott, om det kan antas föranleda någon annan påföljd än böter. Remissvar ska vara inne senast den 10 oktober 2026. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2027. Det är inte lag. Det är ett förslag. Motverkets tidigare granskning av 80 kommunala skandaler visade varför förslaget finns: få anmälningar, politiska nej, avgångar i stället för prövning. Den här texten är inte en repris. Den prövar vad plikten faktiskt skulle täcka – och vad den lämnar kvar som omröstning.

Statliga myndigheter har redan anmälningsplikt. Kommuner och regioner har det inte. Polisens antikorruptionsgrupp räknade 14 anmälningar av 39 korruptionsärenden som rörde den delen av offentlig sektor. Civilminister Erik Slottner kallar det anmärkningsvärt. Siffran är ett larm om underrapportering. Den är inte ett facit över hur många brott som begåtts.

Vad förslaget faktiskt säger

Primärkällan är promemorian, inte pressmeddelandet. Regeringen vill att föreskrifterna om åtalsanmälan i 22 § LOA ska gälla även kommunal och regional anställning. Skyldigheten knyts till att någon är skäligen misstänkt för att i sin anställning ha begått något av de uppräknade brotten. Uppräkningen är sluten för muta, tjänstefel och tystnadsplikt, och öppen för ”annat brott” bara om påföljden kan antas bli strängare än böter. Bötesbrott i tjänsten hamnar alltså utanför, om de inte ryms i de namngivna paragraferna.

Sedan den 1 augusti 2026 omfattar den statliga anmälningsplikten även missbruk av offentlig ställning och grovt missbruk av offentlig ställning enligt 20 kap. 2 § brottsbalken, efter prop. 2025/26:217. Promemorian säger att motsvarande ska följa med in i den kommunala plikten. Det brottet är alltså en påbyggnad, inte grunden. Motverkets genomgång av missbruk av offentlig ställning hör ihop med den här texten, men är en annan lag.

Pressmeddelandet den 10 juni 2026 motiverar förslaget med välfärd, skattepengar, upphandling, välfärdsbrott och otillåten påverkan. Polisen har pekat på illegal avfallshantering, mutor vid upphandling och läckt information. Det är regeringens problembild. Den utvidgar inte rekvisiten. En kommun som struntar i jäv, gömmer en underentreprenör eller tecknar ett avtal utan konkurrens har inte därmed en «skälig misstanke» om muta. LOU-tillsyn och kommunallagens jävsregler lever vidare på egna spår.

Promemorian, som Dagens Samhälle återger, nämner en praktik som redan syns i de belagda fallen: en anställd som misstänks för brott erbjuds avgångsvederlag i stället för anmälan. Personen kan då få nytt jobb utan att misstankarna syns vid en registerkontroll. Obligatorisk anmälan beskrivs också som rättssäkerhet för den anställde: rättsväsendet prövar, och den som är oskyldig kan bli rentvådd. Det argumentet ska tas på allvar. Det förutsätter att någon faktiskt anmäler, och att «skäligen misstänkt» inte först röstas bort.

Siffran som inte är UG:s

Nationella antikorruptions- och immaterialrättsgruppen konstaterar i en rapport från 2025 att kommuner och regioner stod för 14 av 39 korruptionsärenden som rörde den delen av offentlig sektor. Regeringen kallar det anmärkningsvärt. Motverkets artikel om de 80 skandalerna satte samma siffra mot CPI, OECD och Ystads tingsrätt. Här räcker den som nämnare: när anmälan är frivillig blir den sällsynt. Europeiska kommissionens landkapitel om rättsstatsprincipen 2026 upprepade att polisen bedömer att många ärenden inte anmäls, särskilt i kommuner och regioner.

14 av 39 är inte «14 brott i hela kommun-Sverige». Det är inkomna ärenden i en polisrapport. Täljaren kan vara för låg just därför att plikten saknas. Den kan också rymma ärenden som inte leder till åtal. Den får inte räknas om till en andel av alla upphandlingar. Den får användas till det den visar: staten anmäler oftare än kommunen, och regeringen vill nu jämna ut den skillnaden – två år efter att mönstret redan är belagt.

Tre fall: vad plikten skulle ha träffat

Ystad. En kommunal chef tecknade säkerhetsavtal, bjöds på middagar och resor, två kommundirektörer som granskade fick gå, tio personer åtalades för mutor. Ystads tingsrätt ogillade åtalet den 22 december 2025 (B 3165-23). Förmåner hade lämnats. De var inte otillbörliga i mutlagstiftningens mening. En anmälningsplikt hade inte ändrat beviskravet. Den hade möjligen gjort det svårare att hantera saken som intern «förändring» och uppsägning av den som larmade. Plikten träffar anmälan, inte utgången i tingsrätten.

Vingåker. Kommunens konst hängde i inköparens hem. Kommundirektören gav varning och gjorde ingen polisanmälan, «för att det enligt honom inte begåtts något brott». Professor Tom Madell kallade det korruption. En plikt enligt 22 § LOA hade tvingat fram frågan om skälig misstanke om trolöshet, egenmäktigt förfarande eller annat brott med strängare påföljd än böter – inte om ordet korruption kändes rätt i kommunledningen. En varning är en arbetsrättslig åtgärd. Den svarar inte på den straffrättsliga tröskeln.

Skinnskatteberg. Kommunstyrelsens ordförandes familjeföretag fakturerade 1 526 400 kronor under mandatperioden. En extern granskning fann jäv. Den 14 april 2026 röstade kommunstyrelsen nej till polisanmälan. Det är den här textens varning i konkret form. Förslaget talar om skälig misstanke. I en liten kommun är det ofta samma rum som ska bedöma misstanken, besluta om anmälan och bevilja ansvarsfrihet. Om «skäligen misstänkt» i praktiken blir en majoritet i KS, är plikten en ny rubrik på samma omröstning. Förtroendevalda omfattas dessutom inte automatiskt av LOA 22 §. Emtin är politiker, inte en anställd i den mening förslaget primärt siktar på. Gapet mellan anställd och förtroendevald är inbyggt.

Tre trösklar: plikt, jäv, muta

Håll isär tre trösklar.

Anmälningsplikt. En skyldighet att anmäla till åtal när skälig misstanke om vissa brott i tjänsten finns. Den finns för staten. Den föreslås för kommuner och regioner från den 1 juli 2027. Den avgör inte skulden.
Jäv och upphandling. Kommunallagen och LOU kräver opartiskhet, konkurrens och dokumentation. Skinnskattebergs rink och Vingåkers inköp ryms här även om ingen mutparagraf träffar. Konkurrensverket och revisorerna kan agera utan att någon är skäligen misstänkt för brott.
Mutbrott och tjänstefel. Tagande av muta kräver otillbörlig förmån. Tjänstefel kräver myndighetsutövning och ett fel som inte är ringa. Ystad visade hur högt muttröskeln kan ligga. En plikt att anmäla sänker inte den ribban. Den gör det svårare att välja avgångsvederlag i stället för prövning.

Den mjuka landningen som UG kartlade uppstår när de tre trösklarna blandas ihop. Kommunen säger att det inte är brott, och slutar därmed också att rätta jäv. Åklagaren säger att otillbörlighet inte är bevisad, och det läses som att inget fel begåtts. Förslaget angriper bara den första förväxlingen, och bara för anställda, och bara när någon vågar kalla misstanken skälig. Läs också visselblåsarlagen: den som larmar behöver ett annat skydd än en plikt som den egna styrelsen ska utlösa.

Vad läsaren ska göra med det här

Läs promemorian, inte bara Slottners citat. Kryssa av vilka brott som räknas upp och att tröskeln är skälig misstanke, inte «dålig smak».
Begär ut kommunens riktlinjer för polisanmälan, avgångsvederlag, jävsanteckningar och protokoll där anmälan avslagits. Se guiden om handlingar.
Fråga om den misstänkta är arbetstagare eller förtroendevald. Förslaget träffar den första gruppen. Den andra kan fortfarande bli en votering.
Skicka remissvar till Finansdepartementet om du har sakuppgifter. Sista dag är den 10 oktober 2026. Allmänheten får yttra sig även utan att vara formell remissinstans.
Jämför med de tre belagda fallen i granskningen av mjuka landningar. Fråga vilken tröskel som prövades där – och vilken det nya förslaget hade tvingat fram.

Vanliga frågor

Gäller anmälningsplikten redan?
Nej. Den 10 september 2026 är Fi2026/01426 en remitterad promemoria. Föreslaget ikraftträdande är den 1 juli 2027. Statliga myndigheter har redan 22 § LOA.

Måste kommunen anmäla varje jäv eller LOU-fel?
Nej. Plikten gäller skälig misstanke om vissa brott i anställningen. Jäv och upphandlingsfel kan vara allvarliga utan att nå den tröskeln.

Omfattas kommunalråd och styrelseledamöter?
Förslaget avser arbetstagare hos kommuner, regioner och kommunalförbund. Förtroendevalda har en annan rättslig ställning. Det är en av de luckor texten pekar på.

Vad betyder skäligen misstänkt?
Det är den tröskel i rättegångsbalken som krävs för att någon ska delges misstanke. Den är högre än «det ser illa ut» och lägre än tillräckliga skäl för åtal. Om bedömningen görs av samma politiska organ som skulle anmälas, riskerar tröskeln att bli en majoritet.

Löser förslaget Ystad?
Nej. Ystad anmäldes och åtalades. Tingsrätten ogillade. Plikten handlar om att ärendet ska prövas, inte om att mutrekvisitet sänks.