Motverket – granskning av offentlig makt

Motverket granskar svenska myndigheter, rättssäkerhet och offentlig makt med dokument, data och öppna källor.

• Första anonyma vittnet: Umeå tingsrätt hörde någon som försvaret inte fick veta vem var

  Lagen om anonyma vittnen gäller sedan 1 januari 2025. Första gången i en rättssal var Umeå tingsrätt 2026, i 764-målet. Försvaret fick inte veta vem vittnet var. Domen sade sedan att utsagan inte varit avgörande. Granskningen håller isär hot, bevisvärde och rätten att ifrågasätta.

• Skolan ser åtalet, inte bara domen: misstankeregistret blev anställningsvillkor den 15 juli

  Sedan den 15 juli 2026 ska den som anställs i förskola, skola eller komvux visa ett utdrag ur både belastningsregistret och misstankeregistret. Utdraget får vara högst sex månader. Arbetsgivaren får anteckna att det visats, inte kopiera det. Granskningen håller isär åtal, dom och anställningsbeslut.

• Underkänd i säkerhetsprövning – och ändå kvar i systemen

  DN rapporterar att en tjänsteman nära statsministerns säkerhetsrådgivare underkändes i säkerhetsprövningen men behöll passerkort, hemliga it-system och tillträde till Rosenbad. Granskningen ställer det mot säkerhetsskyddslagen: prövning, tillgång och anställning är tre olika saker.

• Insatser utan samtycke: vite för föräldrar, hemmatider för barn och en fotboja som väntar på datum

  Lagen (2026:1637) om insatser inom socialtjänsten när samtycke saknas gäller från 2 januari 2027. Socialnämnden får besluta om insatser, hemmatider 18–07 och drogtester utan samtycke, förena beslut mot föräldrar med vite och kalla på polis. Fotbojan är beslutad men saknar startdatum. Granskningen håller isär vad som gäller, vad som väntar och vad remissinstanserna varnade för.

• Mottagandelagen 1 oktober: länet som gräns, närvarokontroll på boendet och en vecka utan pengar per dag

  Mottagandelagen (2026:999) ersätter LMA den 1 oktober 2026 och ändras igen dagen efter. Asylsökande får inte lämna länet, ska medverka vid närvarokontroll från 16 år och förlorar dagersättning en vecka per dag utanför länet. Granskningen går igenom vad som gäller vilken dag, vad som inte kan överklagas och vad Asylrättscentrum varnade för.

• När polisen får locka fram brottet: lagrådsremissen om provokation, fiktiva övergreppsbilder och dolda fordon

  Regeringens lagrådsremiss från 7 september 2026 ger polis och åklagare uttryckligt lagstöd för åtgärder som kan leda till att någon begår brott, låter polisen ta fram och dela fiktiva barnpornografiska bilder och skapar en lag om dolda fordon. Föreslaget ikraftträdande 1 mars 2027. Granskningen håller isär vad som föreslås, vem som får besluta och vad JO, Åklagarmyndigheten och universiteten invände.

• Barnsamtalen som blir bevis: nallekort, tejping och det som saknas i akten

  Uppdrag granskning visade ovetenskapliga barnsamtal som kan leda till LVU. Granskningen ställer metoderna mot evidenskravet i nya socialtjänstlagen, SBU:s kunskapsluckor, inspelade barnförhör och det som faktiskt lämnas in till förvaltningsrätten.

• Anmälningsplikt mot korruption: förslaget som inte fångar jäv – och kan bli en omröstning

  Kommuner och regioner föreslås bli skyldiga att anmäla anställda som skäligen misstänks för brott i tjänsten. Remiss senast 10 oktober 2026, föreslaget ikraftträdande 1 juli 2027. Granskningen ställer promemorian mot LOA 22 §, polisens 14 av 39 och tre belagda fall.

• Ansiktsigenkänning i realtid: lagen från 1 juli och bilderna som redan testats

  Lagen (2026:806) och förordning (2026:815) gäller från 1 juli 2026. Polisen testade systemet i juni med material från den nationella kameraplattformen. Granskningen håller isär lagens trösklar, testdata på oskyldiga och det som inte är Palantir.

• Femåringen som hämtades av polis: befogenheterna, brotten och barnets rättigheter

  Ett domstolsbeslut gav polisen rätt att hämta barnet – men inte fria händer. Motverket granskar kraven på skonsamhet, proportionalitet och barnets bästa samt vilka brott som kan aktualiseras om gränsen överskreds.

• När avslöjandet inte räcker: 80 kommunala skandaler, mjuka landningar och en rätt som sällan biter

  Uppdrag granskning kartlägger 80 kommunala skandaler och ser samma mönster: få polisanmälningar, färre åtal, visselblåsare som får gå. Granskningen ställer UG mot CPI, OECD, polisens egna siffror och tre belagda fall – Ystad, Vingåker och Skinnskatteberg.

• Polisens två flöden: publika konton, strategisk kommunikation och sluten kåranda

  Granskning av polisens publika sociala medier, kommunikationsbudget och ramavtal för strategisk kommunikation, ställd mot den slutna Facebookgruppen UMF där tusentals poliser spred hån mot kritiker och kvinnor.

• Avlyssning bakom lås: Kumla, rättspsyk i Växjö och rummet som inte får finnas

  JO utreder misstänkt olovlig avlyssning och tjänstefel på Kumla. I Växjö sparkades två anställda efter dolda kameror på rättspsyk. Granskningen håller isär utredning och belagd tillsyn – och visar varför integritetsskyddet är som skörast just när staten redan håller nyckeln.

• Missbruk av offentlig ställning: nya brottet från 1 augusti 2026

  Den 1 augusti 2026 infördes brottet missbruk av offentlig ställning. Det träffar bredare än tjänstefel – men kräver uppsåt. Motverket går igenom lagen, Statskontorets vägledning och vad som fortfarande faller utanför.

• Nybro: två pojkar lindrigt skadade efter krock med polisbuss under kontroll

  Uppdatering 3 augusti: skadeläget har justerats från allvarligt/IVA till lindrigt skadade enligt Region Kalmar läns bulletin. Kollisionen skedde under poliskontroll den 2 augusti och utreds av särskilda utredningar.

• Polisfordon i trafikolyckor: hur vanligt är det vid utryckning?

  VTI:s studie på uppdrag av Polismyndigheten visar att förföljande dominerar utryckningsolyckorna, att prejning är vanligast och att var tionde polis i yttre tjänst varit med om en allvarlig olycka under utryckning.