Granskningar | Motverket

Motverket granskar svenska myndigheter, rättssäkerhet och offentlig makt med dokument, data och öppna källor.

• Första anonyma vittnet: Umeå tingsrätt hörde någon som försvaret inte fick veta vem var

  Lagen om anonyma vittnen gäller sedan 1 januari 2025. Första gången i en rättssal var Umeå tingsrätt 2026, i 764-målet. Försvaret fick inte veta vem vittnet var. Domen sade sedan att utsagan inte varit avgörande. Granskningen håller isär hot, bevisvärde och rätten att ifrågasätta.

• Skolan ser åtalet, inte bara domen: misstankeregistret blev anställningsvillkor den 15 juli

  Sedan den 15 juli 2026 ska den som anställs i förskola, skola eller komvux visa ett utdrag ur både belastningsregistret och misstankeregistret. Utdraget får vara högst sex månader. Arbetsgivaren får anteckna att det visats, inte kopiera det. Granskningen håller isär åtal, dom och anställningsbeslut.

• Underkänd i säkerhetsprövning – och ändå kvar i systemen

  DN rapporterar att en tjänsteman nära statsministerns säkerhetsrådgivare underkändes i säkerhetsprövningen men behöll passerkort, hemliga it-system och tillträde till Rosenbad. Granskningen ställer det mot säkerhetsskyddslagen: prövning, tillgång och anställning är tre olika saker.

• Insatser utan samtycke: vite för föräldrar, hemmatider för barn och en fotboja som väntar på datum

  Lagen (2026:1637) om insatser inom socialtjänsten när samtycke saknas gäller från 2 januari 2027. Socialnämnden får besluta om insatser, hemmatider 18–07 och drogtester utan samtycke, förena beslut mot föräldrar med vite och kalla på polis. Fotbojan är beslutad men saknar startdatum. Granskningen håller isär vad som gäller, vad som väntar och vad remissinstanserna varnade för.

• Mottagandelagen 1 oktober: länet som gräns, närvarokontroll på boendet och en vecka utan pengar per dag

  Mottagandelagen (2026:999) ersätter LMA den 1 oktober 2026 och ändras igen dagen efter. Asylsökande får inte lämna länet, ska medverka vid närvarokontroll från 16 år och förlorar dagersättning en vecka per dag utanför länet. Granskningen går igenom vad som gäller vilken dag, vad som inte kan överklagas och vad Asylrättscentrum varnade för.

• När polisen får locka fram brottet: lagrådsremissen om provokation, fiktiva övergreppsbilder och dolda fordon

  Regeringens lagrådsremiss från 7 september 2026 ger polis och åklagare uttryckligt lagstöd för åtgärder som kan leda till att någon begår brott, låter polisen ta fram och dela fiktiva barnpornografiska bilder och skapar en lag om dolda fordon. Föreslaget ikraftträdande 1 mars 2027. Granskningen håller isär vad som föreslås, vem som får besluta och vad JO, Åklagarmyndigheten och universiteten invände.

• Barnsamtalen som blir bevis: nallekort, tejping och det som saknas i akten

  Uppdrag granskning visade ovetenskapliga barnsamtal som kan leda till LVU. Granskningen ställer metoderna mot evidenskravet i nya socialtjänstlagen, SBU:s kunskapsluckor, inspelade barnförhör och det som faktiskt lämnas in till förvaltningsrätten.

• Anmälningsplikt mot korruption: förslaget som inte fångar jäv – och kan bli en omröstning

  Kommuner och regioner föreslås bli skyldiga att anmäla anställda som skäligen misstänks för brott i tjänsten. Remiss senast 10 oktober 2026, föreslaget ikraftträdande 1 juli 2027. Granskningen ställer promemorian mot LOA 22 §, polisens 14 av 39 och tre belagda fall.

• Ansiktsigenkänning i realtid: lagen från 1 juli och bilderna som redan testats

  Lagen (2026:806) och förordning (2026:815) gäller från 1 juli 2026. Polisen testade systemet i juni med material från den nationella kameraplattformen. Granskningen håller isär lagens trösklar, testdata på oskyldiga och det som inte är Palantir.

• Femåringen som hämtades av polis: befogenheterna, brotten och barnets rättigheter

  Ett domstolsbeslut gav polisen rätt att hämta barnet – men inte fria händer. Motverket granskar kraven på skonsamhet, proportionalitet och barnets bästa samt vilka brott som kan aktualiseras om gränsen överskreds.

• När avslöjandet inte räcker: 80 kommunala skandaler, mjuka landningar och en rätt som sällan biter

  Uppdrag granskning kartlägger 80 kommunala skandaler och ser samma mönster: få polisanmälningar, färre åtal, visselblåsare som får gå. Granskningen ställer UG mot CPI, OECD, polisens egna siffror och tre belagda fall – Ystad, Vingåker och Skinnskatteberg.

• Polisens två flöden: publika konton, strategisk kommunikation och sluten kåranda

  Granskning av polisens publika sociala medier, kommunikationsbudget och ramavtal för strategisk kommunikation, ställd mot den slutna Facebookgruppen UMF där tusentals poliser spred hån mot kritiker och kvinnor.

• Avlyssning bakom lås: Kumla, rättspsyk i Växjö och rummet som inte får finnas

  JO utreder misstänkt olovlig avlyssning och tjänstefel på Kumla. I Växjö sparkades två anställda efter dolda kameror på rättspsyk. Granskningen håller isär utredning och belagd tillsyn – och visar varför integritetsskyddet är som skörast just när staten redan håller nyckeln.

• Missbruk av offentlig ställning: nya brottet från 1 augusti 2026

  Den 1 augusti 2026 infördes brottet missbruk av offentlig ställning. Det träffar bredare än tjänstefel – men kräver uppsåt. Motverket går igenom lagen, Statskontorets vägledning och vad som fortfarande faller utanför.

• Nybro: två pojkar lindrigt skadade efter krock med polisbuss under kontroll

  Uppdatering 3 augusti: skadeläget har justerats från allvarligt/IVA till lindrigt skadade enligt Region Kalmar läns bulletin. Kollisionen skedde under poliskontroll den 2 augusti och utreds av särskilda utredningar.

• Polisfordon i trafikolyckor: hur vanligt är det vid utryckning?

  VTI:s studie på uppdrag av Polismyndigheten visar att förföljande dominerar utryckningsolyckorna, att prejning är vanligast och att var tionde polis i yttre tjänst varit med om en allvarlig olycka under utryckning.

• Lerum 2020: 16-årig mopedist dog efter att polis följt efter – polisen friades

  Alexander Storåker, 16, omkom i Lerum den 12 maj 2020 när en civil polispatrull följde efter crossmopeden. Polismannen åtalades för vållande till annans död och tjänstefel men friades. Fallet belyser reglerna för förföljande av oskyddade fordon.

• Förvar utan styrning: Riksrevisionen om frihetsberövande i återvändandet

  RiR 2025:32 visar att förvar kostar över en miljard, att proportionalitet ofta saknas i besluten och att Migrationsverket och polisen inte styr vem som låses in – trots att regeringen planerar 1 000 platser till 2029.

• Kodnamn EA20: när Migrationsverkets språkanalys blir dold bevisning

  SVT:s granskning Kodnamn EA20 visade hur Migrationsverket köpte språk- och kunskapsanalyser av Sprakab – medan anonyma analytiker, vars meriter inte kunde prövas, fick avgörande tyngd i asylbeslut.

• JO-anmälningar 2025: polisärendena ökade med nästan 50 procent

  JO registrerade 15 429 nya ärenden 2025. Polisärendena steg från 1 334 till 1 998, men en anmälan är inte ett fastställt fel. Granskning av siffrorna, tillsynsluckan och vad JO faktiskt kan göra.

• Socialtjänstens beslut och rättssäkerheten: utredningen och nya LVU-förslaget 2027

  Dir. 2026:60 utreder rättssäkerheten till 2028. Prop. 2025/26:294 föreslår att LVU ersätts 2027. En källkritisk granskning av vad dokumenten betyder, vad som gäller nu och vad JO-, IVO- och systemdata faktiskt visar.

• Somaliastödet 2026: utvisningar, IOM och korruptionsrisken

  Regeringen ger cirka fem miljoner kronor till IOM Somalia för sex tekniska rådgivare. Vi granskar resultatpåståendet om brottsutvisningar, den äldre biståndsstriden och vad som faktiskt är belagt om transparens och korruptionsrisk.

• Angiverilag 2026: sex myndigheter blir polisens informationskälla

  Den 13 juli börjar sex myndigheter rapportera misstänkt olovlig vistelse till polisen. Granskning av sidoinformation, den låga beviströskeln, mobilgenomsökning och riskerna för myndighetstilliten.

• Psykisk misshandel: nya lagen om psykiskt våld och mörkertalet

  Psykisk misshandel och psykiskt våld i nära relation: vad nya lagen från 1 juli 2026 täcker, Brås statistik, mörkertalet och bevisproblemen.

• Offentlighetsprincipen i praktiken: handlingar, sekretess och dröjsmål

  Offentlighetsprincipen är ett av de starkaste verktygen för att granska myndigheter. Här är en praktisk genomgång av allmän handling, sekretess, skyndsam handläggning, dröjsmål och hur du pressar fram ett överklagbart beslut.

• Visselblåsare mot myndighet: vad visselblåsarlagen skyddar och när du ska gå externt

  Visselblåsarlagen kan skydda den som larmar om korruption, jäv, upphandlingsfusk och andra missförhållanden i myndigheter. Men skyddet beror på hur du rapporterar, vad du kan visa och om uppgifterna har allmänintresse.

• Kristersson, bidragen och jävsfrågorna: när statsministerrollen möter privata nätverk

  En genomgång av återkommande granskningar där Ulf Kristersson eller hans närmaste krets hamnat i blåsväder kring bostäder, bidrag, offentliga lokaler, rekrytering, inredning och jävsrisker.

• Da Costa-fallet och rättssäkerheten: hur en friande dom kunde förstöra två liv

  Catrine da Costa mördades och styckades 1984. Två läkare friades från mordåtalet 1988 men pekades i domskälen ut som skyldiga till styckningen. Det gick inte att överklaga. Nästan 40 år senare ger staten dem två miljoner kronor var.

• Sveriges ökade korruptionssiffror: offentlig upphandling, jäv och den dyra tystnaden

  Sverige ligger fortfarande högt i internationella mätningar, men kurvan är svagare och myndigheternas egna rapporter pekar mot samma sårbarhet: offentlig upphandling, jäv, vänskapskorruption och svag avtalskontroll.

• Omhändertagande av barn: statistiken, Al Jazeera-kontroversen och fallet Malin

  Placeringar enligt SoL och LVU, kontrollen av familjehem, kontroversen kring Behind Closed Doors och Malins fall, där en felaktig journaluppgift följde med in i domstolen.

• Polisövervåld, anmälningar och våld: statistiken bakom granskningen

  Särskilda åklagarkammaren, SU-statistik, dödliga polisingripanden och den äldre DN-granskningen om kvinnovåld som vanligaste polisbrott utanför tjänsten.

• Polisens elchockvapen: elpistol, risker, TASER 7 och ökande användning

  Granskning av polisens elpistol: modell och fabrikat, volt, vad elchocken gör i kroppen, medicinska riskgrupper, felaktig användning och interaktiv statistik över betvingande, avfyrning och drivstöt.

• ArmaTech, Defensor och polisens elchockvapen: leverantören, ägarna och tidigare ÖB i styrelsen

  Granskning av leverantörsledet bakom polisens elchockvapen: ArmaTech/Axon, Defensor Group, Flat Capital, SAFE4U och styrelseuppgifter om tidigare ÖB Sverker Göranson.

• Polisutbildningens krav: begåvningstest, sänkta gränser och risken med kvantitet före kvalitet

  Granskning av polisutbildningens antagningskrav, begåvningstestet UNIQ, Riksrevisionens kritik, Aftonbladets 200 sekunder-larm och nya föreslagna krav 2026.

• Självständigt och utvidgat förverkande: beslag, utlånad bil och när myndigheter tar egendom

  Granskning av självständigt förverkande, utvidgat förverkande, brottsvinstförverkande, öppna ärenden och belopp, utlånade bilar som tas av Kronofogden och risker när beslagtaget gods försvinner hos polis.

• När polisens register blir privat service: Skaraborgsfallet, företagaren och de hemliga uppgifterna

  En polis i Skaraborg åtalas för att ha gjort registerslagningar åt en bilföretagare och för privata sökningar om närstående. Fallet visar varför loggar, behörigheter och kontroll inte är tekniska detaljer utan själva skyddet mot myndighetsmakt på beställning.

• Palantir polisen: granskning av AI-systemet, integritet och svenska pensionspengar

  Vad är Palantir för polis? Svensk polis använder enligt rapporter Palantirs analysplattform. Här får du vad vi vet, varför det är kontroversiellt, vilka svenska myndigheter som berörs och vad det betyder för din integritet.

• Polisens spaningsregister (ASP): kritik, zigenare och vad som menas med Z-register

  Från 1979 års datorisering till Skånekartläggningen 2009–2013 och IMY-kritiken 2014: så växte debatten om polisens spaningsregister, grupperingar som zigenare och det inofficiella uttrycket Z-register.

• Socialtjänstens dokumentationsbrister: när barn väntar och ärenden inte går att följa

  IVO skriver att över 3 000 barn per år väntar för länge på insatser efter beslut. JO har samtidigt riktat allvarlig kritik mot socialnämnder där dokumentationen varit så bristfällig att ärenden knappt gick att följa.

• När skolans brister blir familjens problem: orosanmälningar, stöd och dokumentation

  Skolinspektionen beskriver brister på majoriteten av granskade skolor. För familjer kan bristande stöd, hemmasittande och otydliga anteckningar samtidigt bli underlag i kontakt med socialtjänsten.

• Tonårsutvisningar: när unga vuxna skiljs från familjen av migrationssystemet

  Aftonbladet har kartlagt 92 tonårsutvisningar under 2025. RESCUE beskriver hur tillfälliga tillstånd, 18-årsgränsen och hårdare regler kan splittra familjer som redan byggt sina liv i Sverige.

• Fasces i polisens vapen: spöknippet, rättsstaten och de fascistiska associationerna

  Svenska polisens emblem innehåller korsade spöknippen, fasces med bilor. Symbolen har äldre rötter i romersk rätt och statsmakt, men har också kritiserats för moderna kopplingar till fascism.

• När gängen tränade på skjutbana: polis som instruktör och kontrollen som brast

  DN uppger att en polis arbetade som instruktör på en skjutbana där personer kopplade till grova gängmiljöer tränade. Detta väcker större frågor om bisysslor, vapenmiljöer och polisens egen riskkontroll.

• Gotlandsaffären och Peter Rätz: infiltratörer, droger och bevisning som aldrig blev enkel

  En försiktig genomgång av vad som kan beläggas om Gotlandsaffären: den iscensatta heroinaffären, Peter Rätz roll, förnekanden från polisledning och frågan om dold bevisning.